nine years ago.
hoppas ingen har missat dagens datum? just det, 11 september. Visst kommer man ihåg var man var när man fick reda på det? Jag vet att jag var sju år, låg hemma i förkylning och låg och tittade på tv då det plötsligt avbröts för en extrainsatt nyhetssändning. Ett plan hade kapats och styrts rakt in i Worl Trade Center. En kort stund senare avbryts det igen... ett till flygplan har kapats och gått samma öde till mötes.
Jag vet att jag inte förstod vad det var riktigt. Jag var ju liksom bara sju år, trodde att allt var som i "Skilda Världar" "Sunset Beach" och "Nya Tider"... inte att sånt kunde hända.
Kollade för några veckor sedan på ett sammansatt klipp om 11 september, och det kändes så otroligt tragiskt. Så himla många människor som hade hela sina liv framför sig, barn, en respektive som satt och längtade efter den någonstans.. men så bara... boom.
Watch and think.
Efter att jag hade sett några sånna här klipp så blev det verkligen en schock för mig som nog aldrig riktigt förstod hur illa det var.
Det var ju verkligen inte bara människor i tornen och flygplanen som dog, tänk vad himla många som befann sig i närheten av tornet, nedanför då tornen kollapsade. Det är helt sjukt.
Särskilt den lilla flickans dikt till sin pappa berör mig så otroligt mycket. Dikten känns så oskyldigt barnslig och otroligt vacker på samma gång.
Tänk att ett youtubeklipp kan få en att gråta varenda gång man ser det...
Vila i frid, ni som försvann 9-11
/Emy
Kommentarer
Trackback
